1990 den 30 mars 

föddes denna krabaten (alltså jag då) till världen 

som 4 åring så hade de redan börjat med fläckvis håravfall (alopecia areata) 

men de växte tillbaka o började inte igen förrän jag var runt 11-12 år gammal så jag har alltid haft nåt slag skydd för mitt hår/huvud 

en slags MC-sjal 

Tydligen hette de 

Aqua Coolkeeper huvudscarf

jag skämdes över att ha på mig sånt för de var ju verkligen inte populärt att ha sånt i den ålder men va skulle jag göra? Jag ville bara dölja mina fläckvisa hår kalar jag hade som syndes väldigt bra o att man kunde se att det fattades hår på vissa ställen, och jag kände att jag var tvungen att dölja det med för min egen skull, jag har inte varit mig själv någon gång, jag har aldrig visat mig vem jag var som person men det måste ha varit för jag har gått i särskola med, o andra elever eller ja alla dom i min ålder har tittat snett på mig eller helt enkelt inte vill ha med mig att göra för jag var antingen för korkad att vara som dom, va dom kan ha trott ialla fall. Jag har autism o de har jag haft i hela livet då men allt har utvecklast under åren så de märkt knappast att jag har det, eller ja om ni skulle se mig på gatan så skulle inte ens misstänka att jag har varken autism eller inget hår utan en helt vanlig person.

Haha låt oss gå tillbaka till håret

min mamma hade nog berättat till lärarna att jag hade de o ville absolut inte ta av mig min "mössan" så jag slapp att ta av mig den men självklart så var grabbarna i klassen avundsjuka att jag kunde ha på mig mössan inne o inte dom med deras kepsar, va jag minns så tror jag dom var sura på mig ett tag om det, men va fan de var ju inte mitt fel att håret ville falla av på dom sämsta ställen hehe.

men åren gick så hade jag den "mössan" sen jag blev 14 år så hade jag kvar mitt hår tillbaka till o från men hade lite smått fläckvisa ställen men inte synliga så mycke då, jag började faktiskt att färga mitt hår i jätte blont hår då, men de var för att inte mina fläckkalarna skulle synas så därför jag färgade mitt hår så jag var så blond så jag kunde använda mig själv som reflex haha ^^ 

jag hade hårfärgen tills jag var 17 år, jag kände mig trygg i den hårfärgen då jag aldrig har testat andra frisyrer heller men de är för att frisören jag hade lyssnade aldrig på det jag ville att hon skulle göra, när jag bad att bara toppa håret o inte klippa efter mitt hår jag hade i bak, de var även att mitt bak hår var kortare än i fram som var längre då men jag ville ha så för när jag var barn så hade jag jätte långt lockigt hår o jag vill ju självklart försöka att få tillbaka så långt hår igen men de var inte lätt att få tillbaka det varje gång jag var hos den frisören som klippte av nästan allt eller jag så kort som de var bak för att få det jämt o fint, men jag var alltid ursinnig inom mig jag sa aldrig eller jag skällde aldrig på henne utan jag sa de till mamma oftast att jag var besviken efter jag hade klippt mig.

Eftersom jag var lockig så ville jag bara ha platt hår då jag plattade alltid håret varjehanda men slutade att använda det när jag var runt 16-17 år men de var inte som på verkade att jag tappa allt hår utan mer sliten o lite smått tunnare hår men inte att jag förlora håret helt pga av plattången. 

När jag var 17 år så kände jag att det var något som inte stämde med håret, jag minns att jag var i skolan o hade lektion i konst eller ja bild som de hette för oss då, så började jag bara att falla i tårar o mådde jätte dåligt.

bildläraren undrade ju självklart va de var eller va de hände och jag minns att jag sa: - jag vill ha peruk! Jag tror jag börjar tappa allt mitt hår, och de är ju ingen skulle kunna tänka sig att bara säga det rätt ut sådär o vara så säker på det man säger, men det blev att jag kontaktade en hudläkare om att skaffa en läkarintyg om att skaffa peruk då, 

jag fick en tillfällig peruk som var syntetisk vilket innerbär att dom är inte tålig i värme o den slits fortare än va de riktigt människor hår/peruk är, o eftersom jag gick i hotell & resturang utbildning så kunde jag inte ha den syntetiska peruken nära ugnen för att de kunde göra att peruken typ "smälter" så de var lite jobbigt ett tag där Att ha just den peruken men jag hade hår under peruken men jag började faktiskt tappa håret hår efter hår, så jag började faktiskt må dåligt, pskykist dåligt t.o.m 

att varje gång jag var o duschade så kunde man se nästan allt hår man tappade hamnade på dusch golvet och jag grät varje gång när jag kände o såg håret falla av från mitt hår till slut när jag hade bara hade några hårstrå kvar så drog av allt det sista av håret jag hade för det plågade bara mig Inombords.

en lärare förse slog att jag skulle gå till en kurator för att prata om det, jag gick dit 3 gånger sen slutade jag att gå dit för jag kände att det var helt meningslös att gå dit nät kurator inte fattar egentligen hur jag mår o känner, hon frågade mig varje gång hur jag mår osv oh jag svarade alltid tillbaka : - jag har inget hår hur tror du att jag mår? Oh jag va svarar man på ett sånt svar? 

Jag kan förstå ett sätt hur hennes situation hon satt i när hon fick den frågan men de går inte att diskutera med en som har hår o inte en annan som inte har hår som betyde egentligen allt för en då, eftersom de är ju meningen att tjejer ska ha hår osv, så jag har aldrig känt mig kvinnlig eller så, jag har aldrig kunnat spendera på nåt som en vanlig tonår skulle kunna göra, typ fixa naglarna, köpa nya o moderna kläder osv utan jag fick spendera pengar på dyra peruker o dyra schampoo, balsam o en slags hårinpackning 

schampoo 200kr/st

balsam 200kr/st 

inpackning 200kr/st 

alltså 900kr är det jag spenderar på mina hår"produkter" 

kan inte använda hårspray eller nåt annat hårprodukter 

så här finns de inget att kunna köpa in schampoo

/balsam för 10kr st, så tänker er själva att ni sparar in en massa pengar på just schampoo ni har ju 1-2 års bruk av schampoo o balsam då. 

Jag har haft mina perioder med håret att må dåligt o må bra, så har ju självklart gråtit mig till sömns o knappt velat äta då, orken hade man ju inte heller varje dag utan jag ville oftast vara hemma o bara deppa, jag har även haft självmordstankar för jag trodde att jag skulle få bli ensam livet ut utan att hitta en partner som acceptera för den jag är utan hår, men jag har faktiskt haft några killar o idag har jag en pojkvän som verkligen acceptera mig för den jag är och verkligen inte bryr sig om hur jag ser ut annars utan han ser mig som en vacker kvinna oavsätt hår eller inget, för han så spelar inte håret någon roll, håret är inte allt.

efter jag blev tillsammans med min pojkvän som vi har nu vart tillsammans i 1 helt år så har han gjort mig mer kvinnlig o jag har även känt mig mer kvinnligare när jag har han vid min sida, så jag har även nu i januari kommit ut med att jag inte har något hår jag har även visat mig utan hår på facebook o visat några vänner utan hår o jag trivs rätt bra att äntligen jag kan vara mig själv den jag har gömt i 8 år o velat komma ut för länge sen men har inte haft den styrkan o självkänslan för att kunna stå på mig o inte bry mig va andra säger, jag har accepterat mig under dom närmsta 2-3 åren så har jag börjat då inte bry mig om va andra tycker/tänker o osv 

Nåt som gjorde mig förbannad så var de ordet cancerbarn, de var en som kalla mig för det o de gjorde mig inte ledsen att hör de utan jag blev bara arg istället att höra de, för de är en så stor skillnad mellan hårsjukdom o cancer, jag kommer ju att leva/överleva men dom som har cancer o inte har hår är de inte helt säkert stt dom klarar sig men dom kommer ju självklart få sitt hår tillbaka men de är inte de jag tänker om då utan om överlevnad o kämpa 

Igenom cancern o slå skiter ur cancern med. 

Så idag har jag en massa peruker i olika färger jag skämtar om "håret" om min flint osv jag är mer poistiv och känner att detta är jag, de var nästan att jag var gjord för att inte ha hår o kanske även kunna vara en förebild för andra kvinnor/barn som både har hår o utan hår, jag själv hade önskat att jag hade någon jag kunde ha pratat med o kunnat mått bra tidigare om jag bara hade en att dela med, men nu kommer jag vara den som kommer att stötta o vara vid deras sida när ingen annan kan förstå eller veta eller få svar på allt om alopecia. Jag har egentligen mer att berätta men jag nu berättat en liten del av mitt Hårsjukdom

om det är någon som vill prata med mig om just hårsjukdomen eller bara rent bara nyfiken om saker o ting om mitt sjukdom så finns jag på 

JakobssonL_90

https://www.facebook.com/lena.m.maxe

  1 December 

_____________________________________________________________________________

   I lördags så var jag o mamma i marieberg o shoppad, haha ja jag hittade en del så detta är vad jag köpte då

Den första plagget köpte jag i H&M 199kr

dom rosa strumporna kommer jag tyvärr inte ihåg vart jag har köpt den de var någon ny affär jag inte har hart talas om
men de var rea på dom så ungefär 70-80kr

sen ser de ut som att de är en rosa tröja med dom snörerna men den är ljus blå men de blev en sån effekt med kameran o ljuset i rummet den var rea på med runt under 100kr Gina tricot

rosa cardigans 199kr gina tricot

vita spets tröjan 199kr gina tricot

vita blusen 249kr har jag för mig på bikbok

med matchade till blusen en svart fake läder kjol var de rea på under 100kr även också köpt i bikbok

passar även bra till den vita spetsen med den svarta kjolen ^^

beige halv lång cardigans 149 eller 199kr gina tricot

o den sista bilden 149kr hade jag för mig på cubus

halsband köpte jag på glitter så de var köp 3 betala för 2

är inte så jätte bra på med vad som är populärt att ha på sig men

det var tydligen populärt med stora halsband haha 

2 läppstift

IsaDora 159 Peach Passion (love it) 129kr

Isadora 01 Bare Bohemian 129kr

och så IsaDora face sculptor/contouring 149 eller 189 kr

Cheers     

haha prova måste man med göra

älskar denna outfit!

jag har rätt så många olika stilar när det kommer till smink och hår

eftersom jag har alopecia Uiversalis = håravfall så inget hår på huvudet o ögonfransarna är bort likadant om ögonbrynen så målar dom varje dag, en del dagar orkar jag inte måla dom noga så kan se roligt ut när jag går ut med antigen ena ögonbrynen lite mer färg på medans den ena är nästan borta men de orkar jag inte bry mig alla gånger haha ^^  har haft den sjukdomen i 8 år snart 9 år tiden bara går o som gör att jag har bearbeta om mig själv o acceptera mig själv för den jag är.

med utan hår vet jag vem jag är, och det känns som att de är jag, känner mig som en ny människa, så nu har jag börjat med att ta tillbaka allt jag har missat i min ungdom

smink,fashion kläder o saker o ting.

jag känner mig inte lika behövade att bära peruk alla gånger längre men jag skaffar nya peruker ändå för att de är kul med peruker i alla fall med olika färger o former.

men korta peruker passar jag verkligen inte!! då kan jag lika gärna gå i min flint för de är mer finare än jag i kort hår (Skrattar)

tror nästan att de stämmer för en del, att man inte klarar av att inte ha smink på sig innan dom ska ut genom dörren, jag var lite sån förr, speciellt me mitt hår jag plattade håret jämt då (när jag hade hår då) det var även faktiskt när jag tappade hår o hade peruk och jag var som jag tyckte då att jag var ful utan smink för jag inte hade ögonfransar och ögonbryn, jag skämdes för att jag inte var som alla andra tjejer med hår.

medans en ungfom kunde fixa sina naglar, spendera på massa kläder, smink osv så fick jag köpa mig peruker istället för att visa min största hemlighet, min skämfulla hemlighet

jag önskade att jag hade då när jag gick i gymnasiet en sån styrka jag har idag om att kunna gå i sjal ute bland folk o andra ungdommar men jag var ju rädd att folk skulle titta skumt på mig som jag vore ett freak, från ett freakshow.

här använde jag sånna metallic tattoos som var så populära nu i sommar, fanns på facebook överallt, men vi i sverige hade allt knappt någon bra sommar väder så de är inte man har hunnit använda som då när de har varit så trist väder, men nu var de en söndag jag hade så tråkigt o kom på att jag hade köpt sånna då på dollarstore för 20kr st vet ej om de finns kvar nu, men att fake tatuerat mig på en söndag var ingen bra idé att göra då dagen före jobbet som jag jobbar på en grillstuga som jag steker hambugare osv

o så syns det nåt konstigt framför peruken eller sjalen (asg)

jag köpte mig flera par nu när jag var i ullared i september så jag är redo nästa sommar, vilket är då kanske  inte är en hit längre haha, men jag struntar it, då kommer jag skapa en ny trend,

bald metallic tattoos

köpte mig en del några nya IsaDora läppstift som jag aldrig tidigare har skaffat innan, läppstift var inte så inne för ett tag sen men ja allt gammal har kommit tillbaka o de är häftigt att de har kommit tillbaka

här är dom jag har köpt
  

so far

IsaDora nr 00 Café creme matt

IsaDora nr 05 Femme fatale matt

IsaDora nr 06 Deco rose matt

IsaDora nr 07 Nude pink matt

IsaDora nr 60 Cranberry

IsaDora nr 132 Pink pashmina

Isadora nr 144 Nude glow

Isadora nr 170 Brick beige

IsaDora nr 177 Dark romance

nu kommer jag inte ihåg vilken ordning jag hade de vilken som var vilken men dom ser ut så här i alla fall

Min favorit o passande läpptift för mig är nude färger

de passar mer till mitt ansikte o hår färgen tycker jag

men även gillar jag dark purple läppstift gillar jag men beror på vilken hår färg på peruken jag har, som passar in den mörk lila läppstiften.

   
   finns på lindex bland annat som jag har sett

tror den låg på priset 129-139 kr kommer inte helt ihåg, även köpte jag nagellack svart o lila matt färg.

online shoppade i torsdags på gina tricot

de blev 5 plagg

än så länge haha ^^

Grace peplumtopp rea 74.25 kr ord.pris 99kr

kajsa stickad tröja 199kr

viveca topp 199 kr

mindy tröja 199 kr

jessie skorta 199 kr

denna färgen är väldigt inne nu i höst o vinter

o så dom färgerna under texten är oxå nåt man kan se som tips på att köpa in som mode i vinter nu

även som smink kan man använda de.

för mig så passar jag mer i nude, gold/silver o brown palette eyeshadows

    ja men det var allt får idag med smink o kläder, nästa gånger så för jag se va jag har fått hem då ^^ nästa gång kommer jag att berätta mer om mig o om mitt liv med utan hår

sayonara

Den möjliga sanningen bakom och framför ens människans ansikte

Det jag menar med bakom o framför människans ansikte är ju självklart utsidan o insidan av människan.

ser du ut så här

eller nåt liknade med mycket smink så kan många tänka o tro att man en

men ser du oskyldig ut

då är man oftast

det är för folk är utseende fixerad, då är de inte den här kärleken man söker jag pratar om, utan när du stöter på folk i byar/städer och man ser en person som kanske ser jätte sminkad ut beöver inte betyda att man är en elak människa utan det kan vara den trevligaste människan du har mött, medans en som ser oskyldig ut kan vara den otevligaste person ever!

så de är egentligen utsidan man ska kolla på, det är bara beetendet som kan avgöra om du tycker att den verar trevlig eller inte.

Det är den möjliga sanningen bakom människans utsidan o insidans fixering

även dom som är mörka har mer färgglada fantasier sägs det

nåt jag hatar med folk är när dom är giriga, lögnare o pengarkåta! finns gått om sånna lite vart som helst i sverige o i utlandet, dom kan ibland annat se oskyldiga ut o kan även vara farliga då, dom spelar allt en jäkla spel då med människornas känslor o andras livet, men även dom som är uppsminkad o fin kläd kan även lura en så de är inte bara dom som ser oskyldiga ut som kan spela ett falskt spel. men oftast så tänker man ju redan på att dom som är uppsminkade är falska o lurar en mendans vi inte tänker på att dom som ser vänliga ut kan lura en.

var vi en bor någonstans så snackar alla skit om varnadra även om du antigen tycker om eller hatar den personen, vänner kan snacka skit om en, men en bästa vän gör inte det! eller ja det ska inte en bästa vän göra iallafall då är man verkligen en hemsk människa om man är bakom ryggen på sin bästavän, för mig räcker det att ens släkt har knivhyggigt mig i ryggen av lögner o svek, inte ens en släkt kan man alltid lita på, och nu så har jag gått vidare raderat dom ifrån mitt liv, dom kommer aldrig finnas där för mig mer dom kommer aldrig få min hjälp om de gäller nåt!

där jag bor så är det garanterat att alla snacka skit om någon, de är väl så för att det ska ha nåt att prata om när de är så liten befolkning i byn, i en stor stan är de inte så lätt att veta vem man pratar om men i en liten by så vet nästan alla vem alla är, och jag erkänner väl med att en del gånger pratar man om någon men jag hittar då inte på nåt skitsnack utan man undrar om de verkligen stämmer om en, de märker man när man antigen pratar med den personen o ta reda på det själv om det verkligen stämmer!

ja nu är det höst men mer höstvinter än höst, får det är kallt o frostigt mer nu ute om morgonen, har köpt en massa nya höst kläder o smink, och snart nästa helg så är det home party hemma hos mig

SMINK COLLECTION

ögonskuggor ISADORA

1. 27 amethyst crystal

2. 44 muddy nudes

3. 04 moon rock

4. 96 coffee & poetry

4 läppstift ISADORA

1. 144 nude glow

2. dark romance

3. 170 brick beige

4. 00 café creme

har på mig dark romance läppstift och läppenna

och den svarta ögonskugga ifrån moon rock

vit silvrig glittrig ögonskugga vid kanten

ögon skugga

9 dazzle bright color eye shadows

ISADORA

nude cushion foundation

12 sand nude

tyvärr köpte jag fel hudkräm typ, jag är lite för blek i huden men jaja ^^

Cancer


Det har gått 6 månader sen är min pappa gick bort i cancer, saknar honom så enormt mycke!

Hur kommer det sig att nästan alla dör utav cancer mera än vanligt?

Jag tänker bara mer o mer på va de kan orsaka att folk får cancer mer, nu iår är de massor av människor som dör eller klarar sig ifrån cancern, är det nåt vi äter eller nåt vi dricker som orsaker det? Jag vet man ska inte tänka hela tiden på att de är just det eller de som framkallar cancern men en del är ju inget som är genetisk längre, men ibland kan jag tycka att dom som forskar med cancern att dom kan även forska vad som kan kanske orsaka av att folk får cancer ofta.


Nu ska jag inte tänka på att det kanske just äpple, nån dryck eller nån maträtt som orsakar cancern men jag vet att all utländska frukter o grönsaker är de ju besprutad med olika medel o kemikalier som gör att frukten ska stå sig o se fina ut till dom kommer fram till olika affärer i världen, de ända man ska göra är ju Antigen skala dom eller skölja dom ordentligt, utan jag äter som de är men ja jag sköljer så ofta jag kan de jag ska äta o så.

Men allt som folk skriver i tidningar om vad man inte ska äta för de kan absolut cancerframkalla de, de börjar blir allt för tröttsamt o snart kan vi inte längre äta mat snart för allt är cancerframkallande för att en del människor tror på att den o den är framkallande, men då är de redan försent för en del har Antigen redan ätit de osv men de är inte alltid det stämmer som de står i tidningen men vem vet det kan framkalla.

Rökning o alkohol drickande vet vi redan att de är framkallade men inte 100% säkert att dom får cancer för det.

Det är väldigt orättvist att människor dör av cancer, men nåt som är den fruktansvärda orättvisa är när är unga barn/ungdomar som inte kommer att klara, dom har inte ens börjar med livet, upplevt sina drömmar osv och de är fruktansvärt att en del barn/ungdomar vet att dom kommer att dö, de gör ont i mitt hjärta att få veta att en del vet om det O må dåligt över det! de är nåt jag önskar o vill att forskarna hitta en botemedel till den elaka cancern.

Våra älskade när o kära försvinner i ett fel sätt att gå bort på o inte på ett rättvis sätt heller, jag önskade att den cancer inte hade funnits i detta världen men de är nåt man inte kan göra nåt utan de vi kan göra är att skänka pengar till olika Cancerfonder o hoppas på att forskarna kommer att utveckla,en förbättra o hitta ett bra botemedel emot elaka cancer! Ta vara på er o håll era nära o kära nära er, man vet aldrig när en dag när en nära o kära försvinner bara sådär ??

  I västerås

de är ju helt sjukt att de har hänt så här!

mitt på blanka dagen så omkom en mor o en son på plats inne i ikea.. va är det som händer med världen?

man är ju inte säker nånstans, kan ju inte handla mat snart eller det räcker med att du tar ett kliv ifrån din dörr så kan de komma fram någon/några i hörnet o döda en, okej man ska inte tänka så hela tien utan mer att dom kom vid fel tidspunkt o plats, man kan inte undvika saker o stanna inne pga det, men det är synd o tragiskt att dom dog sådär.

_____________________________________________________

Tatuering nr 9

om 2 veckor blir det skuggor o fyllningen kvar av tatueringen sen vänta tills nästa tatuering jag har planerat att göra.

__________________________________________________

alltså vilken röst han har när han sjunger chandelier!

Loïc Nottet - chandelier

https://www.youtube.com/watch?v=BZdlxb5WSEQ

______________________________________________________

jag har upptäckt att jag har verkligen slarvat med vikten -_-''

så nu blir det att äta rätt o sluta med det goda och snabb maten på ett tag tills jag får plats me mina jeans... igen..!

när nu ska jag köra lite sing!karaoke på ipaden.

_________________________________________________

Sayonara

Hur Facebook har påverkat oss!

va är det som gör att vi delar livet med facebook?

är det uppmärksamheten och alla dom likes vi vill ha eller är det nåt som vi vill dela nästan livet med nära o kära som kanske bort en bit bort o sällan ses, som man kan visa det genom facebook.

Det är ju frågan, jag själv är mitt i mellan

både likes galning o vill dela med nära o kära

(erkänner iallafall jag)

_____________________________________________________________

Vad är det som gör att vi är inne på facebook så jäkla ofta och varför lägger vi ut bilder/inlägg eller delade länkar så ofta med för?

förr fanns de ingen facebook, när jag var runt 12-13 så upptäckte väl jag inte facebook om nu de fanns redan då, men iallafall så räddade jag 4 övergina kattungar som jag lämnade till katthemmet för jag är pälsallergiker o så var jag bara typ ett barn som kunde inte se efter dom så de var bättre att dom fick hjälp o olika hem till dom där dom kan få ha de bra, och där fick man ingen uppmärksamhet som hjälte direkt, men hade jag varit med på facebook o delat min historia så hade jag blivit värsta hjältinna o djurälskar o fått massa positiva kommenterar osv, men ja life sucks

_________________________________________________________________

nu idag kan ju vilket barn som helst skaffa facebook, säkert en 1åring kan ha facebook! okej kanske inte en 1 åring men iallafall en 11-12 åring kan ha facebook vilket jag tycker att de är allt väl ungt att ha, facebook har ibland gått över styr kan jag tycka, vi ser mycke hemska,äckliga,sjuka video/länkar o lnlägg

men även fina,älskade,roliga o underbara inlägg med, men som sagt en del kan ju dela ut vad som helst o det är nåt jag inte tycker att unga barn ska behöva se eller läsa!

vi är rätt så beroende av facebook på nåt sätt

en del kan inte leva utan en dag/en timme/ en minut utan att vi måste kolla facebook även om ingen har kommenterat nåt eller nåt nytt har hänt så kollar vi ändå!

(jag gör likadant) men jag fattar inte själv varför jag gör det?

______________________________________________________________

ibland känns de som facebook har tagit våran socialitet, ingen umgås likadant som man gjorde förr, sen när iphone/Ipad eller ja alla slags touch mobilen osv kom så har vi bara klista oss fast mobilen o näven o lämnar inte från oss den, vi kan inte låta bli att ta kort på allt vi äter, va vi gör osv 

även en del skriver att nu ska jag gå o skita!

(dock skriver jag inte sånt) vem behöver veta det?!

är man utomlands är de ju kul att se andra nära o kära se va dom gör

men ta kort på en som visar upp en överdriven selfie bild de är inte så intressant

och skriver till bilden att nu jävlar ska jag supa skallen av mig hashtag hashtag hashtag osv o det ska vi gilla att personen ska supa skallen av sig?

okej visseligen är de ju inte personens bakfulla osv men ändå! onödig information

kanske de skulle se bra ut om skriver "utegång med mina töser/girls/tjejer" osv

____________________________________________________________

jag tror nästan hälften är inne på facebook tillbringar tid för uppmärksamhet och likes kåta, medans resten är mer för att dela med sina nära o kära.

kan erkänna att jag själv ibland kan vara beroende av likes ibland, beror på vad jag har skrivit för inlägg eller lagt ut för bild, där man inväntar på en massa drös med likes och tro att man bli poppis osv oh så tänker varför gillar inte den personen min inlägg för?!, alltså ibland borde jag ge mig själv en facebook förbud i dagar/veckor/ månader för ibland går de bara för långt för det mesta av människorna på facebook (ink jag med) men oftast så lägger jag bara ut för jag vill, så får folk gilla de om dom vill.

aftonbladet det behövs egentligen inte för de står ju redan allt på facebook

som sport,mode olika dokusåpor o tv-programmer de skrivs av folket hur det står mellan olika sporter o hur bra den filmen är eller berättar te.x slutet av en film som man har tänkt att se på! great precis va jag ha velat höra o läsa om.

____________________________________________________________

inte nog med att de är en stor nätmobbning med när de kommer till facebook med

att inte personen klarar av att säga det öga mot öga till varandra, istället att sitta framför skärmen.

här kan ni läsa sidan

http://www.fria.nu/artikel/113795